Energifönster

Idag är det förmodligen få människor som vet vad fönstervadd och fönsterremsor är för något. Från förra sekelskiftet och framåt hade man enkla utåtgående fönster i bostäderna, men då kylan kom krypande på hösten hämtade man sina innanfönster från förrådet och satte upp dem igen. Dessa satt sällan placerade på gångjärn utan var mer eller mindre fastmonterade över vinterhalvåret. I botten på karmen mellan rutorna lade man fönstervadd som skulle suga upp kondensen som bildades. Inte sällan pyntade man vadden till jul med roliga figurer, tomtar och små flugsvampar av trä.

Tvåglasfönster – den vanligaste fönsterkonstruktionen på svenska småhus

När nya bostäder började byggas efter andra världskriget kom de kopplade fönstren. Två rutor som satt i samma fönsterbåge skulle ta bort drag inomhus och göra fönstren mindre kalla. Detta var första steget i utvecklingen som ledde till dagens energifönster. Denna typ av fönster är också den absolut vanligaste på småhus uppförda mellan 1960 och 1980 och som nu börjar bli föremål för utbyte.

Energikris – treglasfönster blev nästa steg

Då energikrisen slog till på sjuttiotalet kom nästa steg i utvecklingen, treglasfönster där två rutor är sammanfogade permanent och gastätt. Mellanrummet mellan dem är fylld med någon form av ädelgas, till exempel Argon, som inte leder värme och kyla på samma sätt som luft. Den tredje rutan som då är vänd mot rummet ska göra att kallras inte uppstår och att fönstret inte känns kallt om man vistas nära det. Treglasfönster är idag närmast norm oavsett vilken typ av fönsterbåge man väljer; trä-, aluminium eller PVC. En stor fördel med treglasfönstren jämfört med deras föregångare är att de även isolerar effektivt mot störande ljud från trafik och annat i omgivande miljö.

Energifönster – ytterligare ett steg mot god energihushållning

Även om det vanliga treglasfönstret är energieffektivt så har man idag hittat ytterligare möjligheter för energihushållning. Bakgrunden är att upp till en tredjedel av den energi som används för uppvärmning läcker ut genom fönster, ytterdörr och altandörrar. Glasytorna är större än dörrarna och har därför en stor betydelse för en förbättrad värmehushållning.

Genom att förse den innersta rutan med en beläggning av någon metalloxid förhindras kyla att tränga in i bostaden. Skiktet är dubbelverkande då det samtidigt inte låter rumsvärmen försvinna ut genom fönstret. Ett sådant fönster är mycket energieffektivt, men har en möjlig nackdel. Isolerskiktet hindrar nämligen en del av dagsljuset att komma in. Det finns rekommendationer för hur mycket man kan tillåta att ljusflödet minskas. Det är klokt att kontrollera detta med bygghandlaren vid ett eventuellt fönsterbyte.

Måttet på energiläckage kallas u-värde

Naturligtvis ligger mängder av forskning bakom vetskapen om hur vi ska bygga på ett energieffektivt sätt. För att visa resultat måste man kunna mäta, i det här fallet värmeutstrålning från olika typer av fönster, dörrar och naturligtvis även ytterväggar. Måttet kallas u-värde och är bättre ju lägre det är. Vid ett nybygge ska man sträva efter att sätta in fönster med u-värde 1 eller lägre. Moderna energifönster monterade i en villa från exempelvis 80-talet sänker energiåtgången ordentligt och har sannolikt ett lägre u-värde än ytterväggarna.